Vad gäller för dig?

Det är Arbetstidslagen och Arbetsmiljölagen samt eventuellt kollektivavtal som reglerar hur länge, och på vilka tider, som en anställd får arbeta. Arbetstidslagen innehåller regler kring ordinarie arbetstid, övertid, jourtid och arbetstidens förläggning (till exempel raster, pauser, veckovila och dygnsvila).

Från lagens tillämpningsområde är bland annat anställda som utför arbete under sådana omständigheter att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat, anställda i företagsledande ställning samt anställda som har förtroende att själva disponera sin arbetstid.

Arbetstidslagens viktigaste regler

  • Ordinarie arbetstid är högst 40 timmar per vecka.
  • En arbetsgivare får maximalt, per anställd, beordra 48 timmars övertid över en period om fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.
  • Allmän övertid får tas ut med maximalt 200 timmar per år.
  • Arbetsgivaren ska föra anteckningar om övertid, mertid och jourtid. Dessa antecknar har du som anställd rätt att ta del av.
  • En arbetsgivare måste informera om förläggning av arbetstid senaste två veckor innan (om inte särskilda skäl föreligger).
  • En arbetstagare har rätt till 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje period om 24 timmar.
  • En arbetstagare har rätt till 36 timmars sammanhängande veckovila under varje period om sju dagar.
  • Raster ska förläggas så att en arbetstagare inte utför arbete mer än 5 timmar i följd utan rast. Rast utgör inte arbetstid.
  • Utöver raster ska arbetstagaren även kunna ta de pauser som behövs i arbetet. Pauser utgör arbetstid.

Genom kollektivavtal kan vissa avvikelser från lagen göras. Arbetar du på en arbetsplats med kollektivavtal behöver du därför titta i det avtalet, kontakta lokal akademikerorganisation eller Civilekonomernas medlemsjour för hjälp med att reda ut vad som gäller.

Under vissa förutsättningar kan en arbetsgivare begära att den anställde arbetar mer än de timmar man avtalat om. För visstidsanställda kallas detta mertidsarbete och för heltidsanställda kallas det för övertid. För deltidsanställda räknas arbetstiden dock som övertid när arbetstiden överskrider heltidsmåttet på arbetsplatsen. För att arbetad tid ska betraktas som övertid eller mertid krävs att arbetsgivaren antingen på förhand beordrat över- eller mertiden eller att arbetsgivaren i efterhand godkänner den. Arbetstidslagen reglerar endast vad övertid och mertid är inte hur den anställde ska kompenseras. Finns det kollektivavtal framgår det av kollektivavtalet hur kompensation ska hanteras. Saknas det kollektivavtal behöver detta regleras genom det enskilda anställningsavtalet eller genom policy på arbetsplatsen (en policy kan dock ändras ensidigt av arbetsgivaren och det är därför bättre att frågan regleras direkt i anställningsavtalet).

På många företag tillämpas vad som brukar kallas flexibel arbetstid. Exakt innebörd och vilka regler som gäller varierar från arbetsplats till arbetsplats. Eftersom reglerna om flextid i regel vare sig framgår av arbetstidslagen eller något av de centrala kollektivavtalen, krävs det att tillämpningen är förenlig med tillämpligt kollektivavtal och Arbetstidslagen. Det händer att arbetsgivare tillämpar flextid för att kringgå reglerna om övertidsersättning i kollektivavtal. Om du misstänker att så är fallet på din arbetsplats så får du gärna höra av dig till medlemsjouren. Om arbetsgivaren tillämpar ett system med flextidskonto är det klokt att kontrollera om det är möjligt att ligga på minus, om det finns något tak för antal intjänade timmar, vad som händer om taket passeras och vad som händer med intjänad tid om anställningen avslutas.

Har du frågor om arbetstid får du gärna kontakta vår medlemsjour på 08-556 912 60 eller ombudsman@civilekonomerna.se för rådgivning.