Semesterledighet

Semesterlagen (semesterlag 1977:480) ger dig som anställd laglig rätt till vila och ledighet. Lagen reglerar områden som semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. För det fall anställningen omfattas av kollektivavtal gäller delvis andra regler.

Intjänande av semester samt ledighet

Enligt semesterlagen löper semesteråret från 1 april till 31 mars året därpå. Intjänande av semester sker under perioden 1 april till 31 mars året närmast före semesteråret. Det är dock möjligt att i det enskilda anställningsavtalet avtala om att semester tjänas in under samma år som den tas ut, vilket brukar benämnas som sammanfallande intjänande-uttagsår. Vissa arbetsgivare kan dessutom ha en policy att semester hanteras på ett sådant sätt. När sammanfallande intjänande-uttagsår gäller, är det också vanligt att avräkning sker per kalenderår, dvs. att året löper från 1 januari till 31 december.

Ledighet

Även om full betald semesterrätt inte har tjänats in, gäller rätten till semesterledighet i enlighet med semesterlagens regler. De dagar som det inte föreligger rätt till ersättning för blir då obetalda dagar. Den anställde är dock inte tvingad att ta ut obetald semester, utan kan avstå från den rätten. Enligt semesterlagen är grundregeln att fyra veckors sammanhängande ledighet ska läggas ut, och detta ska ske under perioden juni-augusti.

När föreligger rätt till förskottssemester?

Enligt lagen föreligger ingen rätt till förskottssemester. För det fall semesterlagens regler om semesterintjänande tillämpas, är det dock möjligt för den anställde och arbetsgivaren att komma överens om rätt till förskottssemester. Förskottssemester innebär i normalfallet ledighet utan löneavdrag. Den lön som utgår under ledigheten blir dock en skuld till arbetsgivaren.

För att arbetsgivaren ska ha rätt att kvitta fordran med anledning av förskottssemester mot lön, krävs ett medgivande till sådan kvittning. Observera dock att även om rätt till kvittning inte föreligger, finns skulden fortfarande kvar och arbetsgivaren har rätt att kräva den åter.

Efter fem års anställning faller arbetsgivarens fordran med anledning av den beviljade förskottsemestern. Från vilket datum fem-årsfristen ska räknas är beroende av om anställningen omfattas av kollektivavtal eller ej. Skulden behöver då inte återbetalas. Detsamma gäller om anställningen har pågått i kortare tid än fem år och avslutas genom uppsägning på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom, eller om den anställde tvingas häva anställningsavtalet.

Semesterlön enligt semesterlagen - Sammalöneregeln

För anställda med fast månadslön ska sammalöneregeln tillämpas. Sammalöneregeln innebär att under semesterledigheten ska den anställde erhålla månadslön + fasta tillägg samt ett semesterlönetillägg på 0,43% beräknad på månadslönen + fasta tillägg per semesterdag. För rörliga tillägg ska dessa beräknas med 12% på de sammanlagda ersättningar som betalats ut under semesteråret. Utbetalningen ska göras senast en månad efter det att semesteråret är slut. Vid en månadslön om 40 000 SEK, blir semesterlönetillägget för varje uttagen semesterdag således: 40 000 * 0,0043 = 172 SEK.

Semesterlön enligt semesterlagen- Procentsregeln

Arbetsgivaren kan välja att använda procentsregeln istället för sammalöneregeln, dock ska procentsregeln användas om den som är anställd har:

  • Timlön
  • Fast och rörlig lön, och den rörliga delen uppgår till minst 10 % av den sammanlagda lönen under semesteråret
  • En sysselsättningsgrad som varierar under intjänandeåret
  • Ändrat sysselsättningsgraden mellan intjänandeåret och semestertillfället
  • Varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande (om inte frånvaron pågått i samma omfattning under hela intjänandeåret och fortfarande är av samma omfattning vid semestertillfället).

Enligt procentsregeln är semesterlönen 12 % av den förfallna lönen under intjänandeåret samt de normala dagsinkomsterna för dagar med semesterlönegrundande frånvaro. Däremot ingår inte semesterlön eller kostnadsersättningar.

Vad som gäller vid deltidsanställningar

Av semesterlagen framgår att den som arbetar mindre än heltid, eller den som har oregelbunden arbetstid, har rätt till lika lång semesterledighet som skulle varit fallet vid heltidsarbete. Kollektivavtal kan innehålla särskilda regler. Det är också viktigt att notera att för det fall den anställde under ett intjänandeår går från högre sysselsättningsgrad till lägre sysselsättningsgrad, påverkas den framtida storleken av semesterlönen. Hur den påverkas, är något som får beräknas i varje enskilt fall. Olika regler gäller också om det är semesterlagen eller om det är regler i kollektivavtal som ska tillämpas. Om sysselsättningsgraden har ändrats under året, och du är osäker på vilken semesterlön (betald semester) du har rätt till, bör du i första hand fråga din arbetsgivare vad som gäller. Är du osäker på om det svar du får är korrekt, är du välkommen att kontakta medlemsjouren på 08-556 912 60 eller ombudsman@civilekonomerna.se

Semesterlönegrundande frånvaro

Viss frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande. Det gäller t ex ledighet på grund av sjukdom eller på grund av föräldraledighet. Frånvaron är dock semesterlönegrundande i begränsad omfattning. För sjukdom gäller 180 dagar och för föräldraledighet 120 dagar (180 dagar för ensamstående förälder). Vid frånvaro på grund av arbetsskada räknas all sjukfrånvaro under intjänandeåret. För både sjukdom och arbetsskada gäller att frånvaron inte längre är semesterlönegrundande då frånvaron löpt under ett helt intjänadeår, utan längre avbrott än fjorton dagar i en följd. Återgång i arbetet som överstiger fjorton kalenderdagar i följd ger rätt till ny semesterlönegrundande period. Det finns även ytterligare frånvaro som ger rätt till semesterintjänande. Dessa återges i Semesterlagens 17 §, 17 a§ samt 17 b§.

Att flytta semesterförmåner mellan olika jobb hos samma arbetsgivare

En anställd som har flera visstidsanställningar i följd hos samma arbetsgivare, ska ha samma möjlighet till semesterledighet som tillsvidareanställda kollegor. För att få det krävs det att den anställde meddelar arbetsgivaren att semesterförmåner ska föras över till den nya anställningen, samt att den anställde inte redan har tagit ut (eller fått ersättning för) den intjänade semestern.

Korttidsanställningar

Vid anställningar som avses pågå i högst tre månader kan anställda komma överens med arbetsgivaren om att semester inte ska tas ut. Rätten till semesterersättning är dock inte möjlig att avtala bort, vilket innebär att rätt till ersättning kvarstår även om det finns en överenskommelse om att någon semester inte ska läggas ut. Semesterersättningen får inte heller ingå i lönen, utan ska tydligt redovisas separat i lönespecifikationen.

Hur kan semesterdagar sparas?

Enligt semesterlagen har du som anställd rätt till 25 semesterdagar per år. Det är möjligt att komma överens med arbetsgivaren om rätt till ytterligare semesterdagar. 20 semesterdagar ska som regel tas ut under semesteråret. Överskjutande dagar kan sparas till ett senare semesterår. Sparade semesterdagar ska tas ut inom fem år från utgången av det semesterår då de sparades, om inte annat har avtalats.                              

Särskilda regler i olika kollektivavtal

Merparten av medlemmarna i Civilekonomerna har en anställning som omfattas av kollektivavtal. Reglerna om semester kan variera mellan olika kollektivavtal. För att veta vad som gäller just för dig och din anställning, är det viktigt att läsa i det kollektivavtal som är tillämpligt på din anställning. Om du är osäker på vad som gäller för dig är du välkommen att kontakta medlemsjouren på 08-556 912 60 eller ombudsman@civilekonomerna.se