Frågor och svar

Här har vi sammanställt en mängd vanliga frågor och svar om ekonomers utbildning, arbetsmarknad och vägar till arbetslivet. Sök din fråga under “Sök” eller bläddra bland sidorna.

Om du inte kan hitta svaret på din fråga kan du ställa den direkt till kontakt@civilekonomerna.se

Utbildningsval

Vilket lärosäte är bäst?

Att ge ett svar på vilken ekonomutbildning i Sverige som är bäst är omöjligt. Generellt kan man säga att större och äldre universitet/högskolor oftast har fler professorer och mer forskning, vilket ibland speglar undervisningen på såväl grund- som avancerad nivå. De mindre universiteten/högskolorna brukar å andra sidan ha bra kontakt med det lokala näringslivet. Universitetskanslersämbetet gör utvärderingar på akademiska utbildningar. Den senaste utvärderingen (från 2011) slog hål på myten att större/äldre lärosäten skulle vara ”bättre” än mindre lärosäten. Civilekonomerna råder dig därför dig att utgå från vilken utbildning du önskar, alltså vilken skola som ger det program med den inriktningen du är intresserad av. Det är även viktigt att du utgår från vad mer du önskar av dina studieår. Vissa lärosäten har mer studiesociala aktiviteter än andra.

Vilka ämnesinriktningar kan jag läsa?

Det första valet du som student gör på en ekonomutbildning är att läsa antingen företagsekonomi eller nationalekonomi. Vissa utbildningar är så kallade ”tvärvetenskapliga” vilket innebär att du läser ekonomi tillsammans med ett biämne. För dessa program ges sällan möjligheten att välja ämnesinriktning (företagsekonomi eller nationalekonomi). Det finns också en rad olika fördjupningar inom företagsekonomin respektive nationalekonomin

Att göra dessa val av ämnesinriktning och fördjupning är inte helt lätt. Studievägledningen på ditt lärosäte kan hjälpa dig. Civilekonomerna kan även hjälpa dig med karriärsupport då vi har en god inblick i arbetsmarknaden för ekonomer. Maila oss gärna på kontakt@civilekonomerna.se

Vad läser nationalekonomer?

Nationalekonomer studerar de ekonomiska drivkrafterna i vårt samhälle. Nationalekonomi är användbart i yrkeslivet för bl.a. ekonomer, samhällsvetare och naturvetare.

Ämnet nationalekonomi har två inriktningar: Mikroekonomi som studerar enskilda aktörers ekonomiska handlingar och hur dessa interagerar på t ex marknader och makroekonomi som studerar hur ett lands ekonomi fungerar som helhet och hur arbetslöshet, inflation, investeringar och ekonomisk tillväxt kan förklaras. Inom de båda grenarna behandlas effekten av ekonomisk politik på den ekonomiska välfärden.

Inom nationalekonomin är följande fördjupningar vanligast (i fallande ordning): finansiell ekonomi (28%), annan (20%), makroekonomi (18%),  internationell ekonomi (15%), mikroekonomi (11%), samhällsekonomisk analys (5%), offentlig ekonomi (2%). Källa: Tre år efter examen 2014.

Vad läser företagsekonomer?

Företagsekonomer studerar de interna aspekterna för ett företag. Där bland företagets ekonomi, organisation, finanser och marknadsföring.

Inom företagsekonomin är de vanligaste inriktningarna (i fallande ordning): Redovisning (28%), marknadsföring (18%), organisation/management (14%), finansiering/finansiell ekonomi (11%) och ekonomistyrning (8%). Källa: Tre år efter examen 2014.

Vad är skillnaden mellan kandidatprogram, civilekonomprogrammet och magister-/masterprogram?

Kandidatprogrammet i ekonomi är vanligtvis 180 hp, vilket innebär tre års heltidsstudier. Om du läser tre år får du en kandidatexamen, denna kan inriktas mot antingen företagsekonomi eller nationalekonomi. En kandidatexamen är en grundexamen, dvs. den lägsta examensnivån inom akademin.

Vill du läsa ytterligare så finns möjligheten att läsa till en magister-/masterexamen, denna påbyggnadsutbildning är ett eller två ytterligare år. En magister-/masterutbildning är till skillnad från kandidatutbildningen på avancerad nivå.

Sedan 2007 finns också det fyraåriga Civilekonomprogrammet. Civilekonomprogrammet leder till en examen på avancerad nivå och översätts till master (one year) på engelska.

Alltså:

  • 3 år – kandidatexamen, 180 hp
  • 4 år – civilekonomexamen, 240 hp
  • 3 + 1 år – magisterexamen, 240 hp (kandidatprogram 3 år + magisterprogram 1 år)
  • 3 + 2 år – masterexamen, 300 hp (kandidatprogram 3 år + masterprogram 2 år)
Vad är skillnaden mellan att läsa på högskola/universitet och på en yrkeshögskola?

På en yrkeshögskola (YH) kan du läsa ekonomiprogram med en praktisk inriktning och ofta med stark koppling till näringslivet och till efterfrågan på arbetsmarknaden. Läser du program på en högskola/universitet får du en akademisk examen vilket innebär en teoretisk och bred kunskap med forskningsanknytning, vilket inte yrkeshögskoleutbildning ger. Bolognaprocessen ser även till att din akademiska examen, som du läser på en högskola/universitet, är lätt att använda utomlands. Har du läst på en yrkeshögskola har du, enligt praxis, inte rätt att kalla dig civilekonom (se Civilekonomeras medlemsvillkor) och du kan inte tillgodoräkna kurserna för vidare studier på högskola/universitet.

 

Kan jag byta lärosäte under min utbildning?

Det är en fråga för de berörda lärosätena som du vill byta från/till.

 

Blir min lön högre om jag läser ett magister-/masterprogram jämfört med ett kandidatprogram?

Generellt har ekonomen med en masterexamen (1- eller 2-årig) högre i lön jämfört med ekonomen som har en kandidatexamen. Den främsta andelningen till att statistiken ser ut som sådant är att ekonomer med magister- och masterexamen i större grad är chefer vilket ökar lönenivån.

Är det bättre att läsa ett program än fristående kurser?

Nej, när du genomgått din utbildning kommer du att ha samma examen oavsett om du väljer att läsa ett kandidatprogram eller fristående kurser, förutsatt att du läst samma kurser. Det underlättar dock för dig att läsa ett program då du inte behöver söka in till respektive kurs vid varje termin. Att läsa fristående kurser är ett bra alternativ för dig som vill ha en större valmöjlighet. Prata med din studievägledare på lärosätet för mer rådgivning kring vad du får tillgodoräkna om du läser fristående kurser.

Skriva ansökan

Vilka rubriker bör vara med i mitt CV?

Utbildning
Arbetslivserfarenhet
Förtroendeuppdrag/föreningsliv/ideellt arbete
Övriga meriter
Språk- och datakunskaper
Referenser (namnge ej dessa utan meddela att dessa ”lämnas på begäran”)
Ev. Övrig information (personligt mm)

Mer om vad varje rubrik kan innehålla finns att läsa på här

 

Vad skriver jag i ansökningsmailet?

När du skickar iväg din ansökan är det viktigt att du gör det enkelt för mottagaren. Skriv tydligt i rubriken vilken tjänst du söker och skriv kortfattat men trevligt i texten vilken tjänst du söker och meddela att dina ansökningshandlingar (CV och personligt brev) finns bifogade. Har du haft kontakt med någon på företaget är det bra att skriva det här.

Vad ska jag tänka på när jag skriver mitt personliga brev?

Att skriva ett personligt brev kan vara lite klurigt. Brevet skall vara max 1 A4-sida och innehålla:

  • Inledning
  • Varför ska de anställa dig?
  • Varför vill du arbeta hos dem?
  • Personligt
  • Avslut, uppmana till handling

Mer om hur du skriver ditt personliga brev kan du läsa om här

Vad ska jag tänka på när jag skriver mitt CV?

Var tydlig och konsekvent. En rekryterare lägger i genomsnitt ner 40-60 sekunder på ett CV i första sållningen, det innebär att ditt CV ska vara enkelt att läsa översiktligt. Ett sätt att vara konsekvent är att i varje uppdrag ange: vad (titel/arbetsuppgifter), vart (ort/land), när (månad/år).

  • Undvik att skriva långa meningar. Detta för att göra det lätt för läsaren att förstå dig.
  • Undvik att skriva förkortningar. Räkna inte med att rekryteraren är insatt i din bransch.
  • Ett CV är vanligtvis två sidor långt, använd hela sidorna dvs. låt inte en halv sida vara tom. Om du inte har text nog så försök att lägga in fler radbrytningar för att fylla upp.
  • Se till att du har kontaktuppgifter på båda sidorna (gärna i sidfot eller sidhuvud). Kontaktuppgifter du bör ta med: Namn, adress, telefon, mail. Använd en egen, neutral epostadress.
  • Ange dina meriter i omvänd kronologisk ordning, låt alltså dina senaste erfarenheter komma först.
  • Ange tidsangivelserna konsekvent med månad och år på samtliga uppdrag. Pågående arbeten anger du genom att lämna blankt efter strecket.
  • Välj själv om du vill ha med foto eller inte. Väljer du att ta med foto är det viktigt att ha en högupplöst, neutral ansiktsbild med enhetlig bakgrund. Tänk dock på att ett foto styr läsaren mer än vad du tror, vilket inte alltid är positivt.
  • Spara ditt CV i pdf-format innan du skickar iväg det. På det sättet är du säker på att dokumentet ser likadant ut när mottagaren öppnar.
Hur kan jag vinkla mitt CV?

Visst kan det vara bra att ha ett ”grund-CV” som du utgår från när du söker olika jobb, men se till att vinkla ditt CV till det specifika företaget/tjänsten. Gör detta genom att:

  • Lusläs annonsen och använd informationen som annonsen ger dig. Använd synonymer till de nyckelord som företaget lyfter fram i annonsen
  • Läs på om företaget. Skapa dig en bild av företaget så att du bättre förstår vad företaget söker. Lyft sedan fram de kvalitéer hos dig som företaget kan tänkas uppskatta.
  • Inled CV:t med en profil (målsättning) och matcha den mot den sökta tjänsten
  • Anpassa innehållet i ditt CV. Efter all research du gjort, vad tror du att rekryteraren är mest intresserad av? Arbetslivserfarenhet, utbildning, ideellt engagemang? Sätt det du tror är viktigast först. På samma sätt kan du ta bort erfarenheter som är av mindre betydelse för det specifika företaget.

 

Utbildningsstruktur

Vilka lärosäten ger civilekonomexamen?

De skolor som sökt, och fått examensrätt, har klarat de kvalitetskrav som Universitetskanslersämbetet ställt och har därmed rätt att utfärda civilekonomexamen. De lärosäten som i dagsläget har rätt att utfärda civilekonomexamen, och ger civilekonomprogrammet, är Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Jönköping, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Örebro universitet.

Ett antal lärosäten har rätt att ge civilekonomprogrammet men erbjuder inte programmet i deras ordinarie kursutbud. Dessa lärosäten är Lunds universitet och Stockholms universitet. På Göteborgs universitet finns det möjlighet för studenterna att efter kandidat- och masterexamen inom programmet även ta ut en civilekonomexamen. 

Vem får kalla sig civilekonom?

Titeln civilekonom är oskyddad, vilket innebär att vem som helst kan kalla sig civilekonom. Däremot är praxis på arbetsmarknaden att den som uppfyller Civilekonomernas medlemsvillkor kan kalla sig civilekonom.

Var kan jag läsa en ekonomutbildning?

Du kan läsa ekonomiutbildningen på 26 olika lärosäten i Sverige. Mer om varje lärosäte och vilka kurser/program de erbjuder kan du läsa i utbildningskatalogen Civilekonomernas guide till Ekonomutbildningar som Civilekonomerna och S.E.R.O. varje år sammanställer. Katalogen hittar du här

 

Vad innebär civilekonomexamen?

Civilekonomexamen är en yrkesexamen vilket innebär att examen endast får ges ut på de lärosäten som fått examensrätten av Universitetskanslersämbetet. Civilekonomexamen är skyddad, vilket betyder att endast studenter som har gått civilekonomprogramet får en civilekonomexamen (däremot får den som uppfyller Civilekonomernas medlemsvillkor enligt praxis kalla sig civilekonom, eftersom själva titeln civilekonom inte är skyddad).

Vad innebär Bolognaprocessen?

Bolognaprocessen är en frivillig överenskommelse mellan 46 länder där syftet är att få större överensstämmelse i ländernas utbildningar och större möjlighet för studenterna att flytta över de geografiska gränserna.

Bologna innebär att en utbildning är uppdelad på tre nivåer: grund-(3 år), avancerad-(1-2 år) och forskarnivå (4 år). Det svenska systemet har behållit de gamla examina samt tillfört dessa tre nivåer. För yrkesexamina, dit civilekonomexamen hör, gäller särskilda regler.

Vad är grundläggande behörighet och vad innebär det?

För att bli antaget på en ekonomutbildning i Sverige måste du ha grundläggande behörighet. Det är minimikrav som varje student måste uppfylla. Detaljer om behörigheten finns att läsas på Universitets- och högskolerådet. Där kan du också läsa om ”särskild behörighet” vilket är ytterligare krav på förkunskaper som bland annat ekonomutbildningarna kräver.

 

Hur läser jag en ekonomutbildning?

På ekonomutbildningen inhämtar du kunskap ur en stor mängd litteratur, genom föreläsningar och genom praktiska övningar. Du fortsätter att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, blir bättre på skriftlig och muntlig framställning och tränar ditt analytiska tänkande. Du jobbar tillsammans med individer och grupper av olika sammansättning och tränar din sociala och mångkulturella kompetens. På utbildningarna i ekonomi lär du dig också ledarskap och betydelsen av att vara insatt i de yrkesetiska frågeställningarna. Studieplanerna ser olika ut beroende på vilket lärosäte du väljer. Gemensamt för alla lärosäten är att du ägnar mycket tid åt självständiga studier. Undervisningen är byggd på föreläsningar och seminarier. Många lärosäten varvar individuella projekt med grupparbeten och vissa lärosäten ger möjlighet till praktik. Du läser en del kurser där redovisningen sker i form av skrivna rapporter och andra där du har en skriftlig eller muntlig tentamen.

Det finns olika system för betyg på högskolenivå och lärosätena bestämmer själva vilket system de använder. Vissa har betygsskalan Underkänd, Godkänd och Väl godkänd. Andra har valt att använda en sjugradig betygsskala, där F och Fx är underkänt och A det högsta betyget.

Hur lång är en ekonomutbildning?

Ekonomutbildningar kan läsas på 3, 4 eller 5 år. Det treåriga kandidatprogrammet läses på en grundläggande nivå medan Civilekonomprogrammet och master/magisterexamina ligger på avancerad nivå.

Inkomstförsäkring och a-kassa

Vilka krav måste uppfyllas för att kunna utnyttja inkomstförsäkringen?

Du ska ha varit yrkesverksam medlem i Civilekonomerna i minst 12 månader (du får tillgodoräkna 6 månader av tiden som studentmedlem) och medlem i Akademikernas a-kassa. Du ska dessutom uppfylla kraven för inkomstrelaterad ersättning från a-kassan.

Måste jag vara med i både Akademikernas a-kassa och Civilekonomerna för att få tillgång till inkomstförsäkringen?

Ja, eftersom a-kasseersättningen ligger i botten och inkomstförsäkringen är ett komplement till den. 

 

Måste jag vara med i a-kassan?

Nej, du kan välja att endast vara medlem i Civilekonomerna. Nackdelen är att du då inte omfattas av inkomstförsäkringen och står helt utan ekonomiskt skydd om du skulle bli arbetslös.

Kan jag vara med i en annan a-kassa än Akademikernas a-kassa?

För att få tillgång till Civilekonomernas inkomstförsäkring så måste du vara med i Akademikernas a-kassa. Alla fackförbund inom Saco är anslutna till Akademikernas a-kassa. Om du redan är medlem i Akademikernas a-kassa och ett annat Saco-förbund och vill byta till Civilekonomerna kan du behålla din karenstid i a-kassan. Kontakta Medlemsservice så hjälper vi dig.

Hur mycket kostar det att vara med i Akademikernas a-kassa?

Från och med den 1 januari 2018 kostar det 110 kronor per månad att vara med i Akademikernas a-kassa.

 

Hur mycket kan jag få i ersättning från inkomstförsäkringen?

Ersättningen från a-kassan är högst 20 020 kr brutto, oavsett ur hög lön du har. Inkomstförsäkringen kompletterar a-kassan upp till 80 % av lönen upp till 80 000 kr. På samma sätt som du försäkrar din bil och bostad gör inkomstförsäkringen att du kan få ekonomisk ersättning om du blir av med ditt jobb. Testa hur mycket du får ut vid arbetslöshet i vår räknesnurra.

 

Har jag som studentmedlem någon användning av inkomstförsäkringen?

Som studentmedlem har du ingen tillgång till inkomstförsäkringen. Men genom att gå med i Akademikernas a-kassa kan du börja tjäna in de 12 månader av ”karenstid” som inkomstförsäkringen kräver.

Gå på intervju

Vilka frågor är vanliga att få på en anställningsintervju?

Det finns frågor som garanterat kommer att ställas på din intervju. Se därför till att vara förberedd på dessa. På internet finns en uppsjö av olika sajter som listar vanliga intervjufrågor. Besök gärna Arbetsförmedlingens hemsida och anstallningsintervju.se för att få tips på vanliga intervjufrågor. 

Vad ska jag tänka på vid en telefonintervju?

Telefonintervjuer är vanliga som en första kontakt mellan rekryteraren och dig som arbetssökande. Att intervjua över telefon är ofta en bra lösning om du och rekryteraren har ett långt geografiskt avstånd emellan er. Några tips du kan tänka på vid en telefonintervju:

  • Visa engagemang. Vid en telefonintervju kan du inte använda ditt kroppsspråk, därför måste du visa din entusiasm genom din röst.
  • Håll telefonlurens munstycke ca 5 cm från dina läppar. Tala normalt eller en aning långsammare än du brukar för att vara säker på arr intervjuaren hör vad du säger.
  • Se till att det inte finns några störande ljud omkring (bakgrundsmusik, mobiltelefon, trafik,  familj/vänner, husdjur).
  • Nyttja chansen till att ha förberedda dokument framför dig. Du kan till exempel skriva ner dina styrkor och svagheter mm. Se dock till att dina svar inte låter för inövade.
  • Undvik lönediskussioner i en telefonintervju.
  • Fråga om det är möjligt att träffas för ett fysiskt möte.

 

Vad ska jag tänka på vid en lunchintervju?

En lunchintervju är som det låter en intervju över en lunch. Vi ger dig några tips på vad du kan tänka på här:

  • Följ vett och etikett dvs använd ditt sunda förnuft.
  • Om du vet vilken restaurang i förväg är ett tips att i förväg spana in menyn.
  • Befinner ni er på en restaurang där man tar maten själv, ställ dig efter intervjuaren. På det viset ser du vad denne väljer för mat och plats att sitta.
  • Välj en liten och lätt måltid. Du kommer att prata större delen av lunchen så välj något enkelt att äta.
  • Ge mer uppmärksamhet åt intervjuaren och mindre till din lunch.
  • Välj något i samma prisklass som din intervjuare.
  • Notan. Om intervjuaren är den som tagit initiativet till lunchintervjun kommer han/hon troligen ta notan. Om du har tagit initiativet bör du ta notan.

 

Vad ska jag tänka på vid en gruppintervju?

Ibland väljer rekryterare att intervjua flera kandidater samtidigt. Rekryterarna vill med en gruppintervju bland annat se hur ditt ledarskap ser ut, hur du hanterar stress, hur du kommunicerar med andra, hur du hanterar andra personer i ett möte och vilka kunskaper du har. Det viktigaste tipset är att vara dig själv, oavsett hur de andra i gruppen beter sig. Visa din åsikt, men undvik att ha intensiva diskussioner med andra i gruppen.

 

Vad ska jag tänka på vid en caseintervju?

Som en del av en rekryteringsprocess väljer arbetsgivare ibland att hålla en caseintervju med ett mindre antal sökande. Caseintervjuerna kan vara upplagda på olika sätt. Vanligt är dock att casen syftar till problemlösning där du blir tilldelat ett problem som du förväntas lösa. En klassisk fråga är ”Hur många golfbollar går in i globen?”. Oftast är det inte svaret som är viktigt utan rekryteraren vill se hur du resonerar och kommer fram till svaret. Bra på case blir du genom att träna. På internet finns en uppsjö av sidor där du kan träna och göra egna tester. Läs mer på Skrivacv.com

Vad ska jag tänka på under anställningsintervjun?

Rent praktiskt på intervjun så tipsar vi dig att:

  • Ha med penna och papper. Detta ger ett seriöst intryck. Förbered frågor till intervjuaren som du skriver ner.
  • Skriv ut ditt eget CV i minst 2 exemplar. Erbjud intervjuaren ett exemplar.
  • Förbered en plastficka med: CV, referenser, betyg, intyg och diplom som är av värde för tjänsten.
  • Klä dig passande. En grundregel är att det är bättre att överklä sig än att underklä sig.
  • Stäng av mobiltelefonen och lägg den i väskan.
  • Kom i tid.
  • Tacka ja till kaffe/te/vatten vid början av mötet. Att inleda mötet med en avslappnad konversation skapar ofta en bra relation mellan dig och intervjuaren.
  • Kom ihåg att intervjun är till för att du och företaget skall lära känna varandra. Ställ därför frågor. Detta ger också ett gott och påläst intryck hos intervjuaren.

 

 

Vad ska jag tänka på inför en intervju?

På samma sätt som du har lagt ner mycket tid på att skriva ihop din ansökan är det också viktigt att du förbereder dig inför anställningsintervjun. Här kommer några tips på förberedelser:

  • Läs på om företaget (organisation, affärsområden, verksamhetsmål, antal anställda, värderingar mm)
  • Tänk igenom vad du vill lyfta fram hos dig själv
  • Träna genom att simulera en intervju och öva på vanliga intervjufrågor tillsammans med någon.
  • Ta reda på hur många och vilka personer du ska träffa. Dels för att förbereda utskrifter till dem (CV, Personligt brev, intyg, betyg), dels för att mentalt förbereda dig på vilka du ska träffa.

 

Vad är ett assessment center?

Vid större rekryteringar använder företag ibland ett så kallat ”assessment center” för att hitta de mest lämpade kandidaterna. Ett assesment center är en sammanställning av flera metoder för att se kandidaternas kompetens och erfarenheter. Metoderna som används kan till exempel vara individuella intervjuer, gruppintervjuer, case, arbetsprover, och simuleringar.

När löneförhandlar jag?

Civilekonomerna rekommenderar att du inte anger något löneanspråk i din ansökan eller vid första intervjun. Löneanspråket ska baseras på tjänsten vilket du inte har någon uppfattning av vid första intervjutillfället. Frågar rekryteraren efter ett löneanspråk kan du vänligt säga att du vill vänta med löneförhandlingen tills du har en bättre uppfattning om tjänsten men att du vill ha en "marknadsmässig" lön. När du däremot kommit längre i processen är det dags att löneförhandla. Läs mer under ”Anställning och lön” och kontakta vår medlemsjour för rådgivning.

Hur går personlighetstester till?

Kommer du långt i en rekryteringsprocess kan du ombedas göra ett personlighetstest. Dessa test är ofta ganska dyra för företaget vilket innebär att de inte låter vem som helst genomgå ett personlighetstest. Personlighetstesterna syftar till att identifiera egenskaper hos dig som kandidat och är ingen “utslagningstävling“ som du kan misslyckas i. Vad du kan tänka på när du genomgår ett personlighetstest är att  fokusera på uppgiften, svara ärligt, behåll lugnet, ta inte för lång tid på dig, sitt ostörd och öva. På internet finns en uppsjö av olika personlighetstester du kan testa, ett exempel är Jobsafaris personlighetstest.

 

Hur följer jag upp intervjun?

Kontakta rekryteraren om du inte hör något efter intervjun. Ring rekryteraren och hör hur urvalsprocessen går. Om du får ett negativt besked kan du med fördel be rekryteraren om feedback så att du vet vad du kan förbättra till nästa anställningsintervju.

Lön

Vilka faktorer påverkar min ingångslön och hur?

Vad gäller yrkesområde/bransch så tenderar bank och revision ha lägre löneläge medan t. ex marknadsförare ofta har högre. Mellan sektorerna privat, stat och kommun/landsting är skillnaden i ingångslön inte så stor. Löneutvecklingen är dock hittills sämre för unga inom stat och kommun/landsting. Arbetsuppgifterna påverkar också din lön. Det är inte ovanligt att få ett första arbete som innefattar en del assistentuppgifter. Detta är något som påverkar lönen negativt. Om arbetsgivaren i annons söker en civilekonom/akademiker ska det påverka positivt. Löneläget skiljer en del mellan olika regioner. Storstäder har högre löner än mindre städer och landsbygd. En nyexaminerads lön påverkas också av individens ålder och tidigare yrkeserfarenhet. Både erfarenhet som är relevant för jobbet men också annan arbetslivserfarenhet spelar roll.

Varför är det viktigt att ha rätt ingångslön?

På arbetsmarknaden sätts lönen individuellt. Det är viktigt att ha kunskap om sitt egenvärde på arbetsmarknaden. Din ingångslön är mycket viktig och påverkar i hög grad din framtida löneutveckling. En för låg ingångslön är ofta svår att ta igen utan byte av arbetsgivare.

Acceptera aldrig en anställning utan att först ha kommit överens om lönen. Överenskommelsen om lönen och övriga anställningsvillkor ska vara skriftliga i form av ett anställningsavtal. Läs alla ord i anställningsavtalet innan du skriver på. Du kan med fördel ta med anställningsavtalet hem, är det något du är osäker på kan vår medlemsjour hjälpa dig.

 

Vad är den rekommenderade ingångslönen?

Civilekonomernas rekommenderade ingångslön för 2018 är 29 000 kronor. Dock finns en rad olika faktorer som påverkar din lön; yrkesområde/bransch, arbetsuppgifter, geografisk placering och dina tidigare erfarenheter. Kontakta gärna vår medlemsjour om du vill ha individuella tips inför din löneförhandling och läs mer här

Kan ni hjälpa mig att få en högre lön?

Vi kan ge dig tips & råd inför ditt löne- och utvecklingssamtal. Som ordinarie medlem har också tillgång till vår lönestatistik som kommer att underlätta din löneförhandling. Statistiken innehåller över 14 000 aktuella civilekonomlöner. Som studentmedlem kan du få individuell lönerådgivning genom att kontakta vår medlemsjour.

Hur ska jag göra för att ta lönekliv i min karriär?

Se till att du inte fastnar med samma arbetsuppgifter utan att det finns utvecklingsmöjligheter på din arbetsplats. Om du känner att det inte finns sådana vägar eller möjligheter hos din nuvarande arbetsgivare, vänta inte utan sök nytt arbete.

Är förmåner bättre än högre lön? Vilka förmåner ska jag fråga efter?

Det är viktigt att förstå att din lön är grunden för hur man beräknar sådant som pension, semester och a-kassa. Bonusar kan låta bra, men det är viktigt att veta att sådana förmåner är ett extra tillägg som ofta kan dras in utav din arbetsgivare. Om du inte får en marknadsmässig lön bör du fundera på om du verkligen ska ta jobbet. Kontakta gärna vår medlemsjour för rådgivning.

 

Tjänster

Vart jobbar ekonomerna?

Ekonomer får en bred utbildning med affärstänkande och problemlösning satt i centrum. Ekonomer har stora möjligheter att välja mellan yrken och kan arbeta i det privata näringslivet, i stat, kommuner och landsting men också inom intresseorganisationer. Många väljer också att driva egna företag.

Det finns idag omkring 81 000 etablerade ekonomer på arbetsmarknaden. Ungefär 80 procent arbetar inom den privata sektorn. Mer än var tredje civilekonom/ekonom är verksam inom tillverkningsindustrin och parti- och detaljhandeln. Banker, revisionsbyråer, försäkringsbolag och finansföretag är andra stora arbetsområden. Omkring 20 procent arbetar inom stat och kommun, många av dem inom skatteförvaltningen, de statliga affärsverken och kommunala bolag. Nationalekonomer, som är specialiserade på samhällsekonomi, jobbar bl a inom offentlig sektor och bank- och finansbranschen. Många är också anställda i stora industri- och tjänsteföretag.

Vad innebär det att vara trainee?

Trainee betyder enligt Svenska akademins ordlista att vara en ”person som utbildas av företag till en chefsbefattning”. Traineeprogrammen fungerar ofta som en anställning och syftar vanligtvis till att hitta framtida ledare eller specialiserade medarbetare. Traineeperioden innehåller både praktik och teori och brukar bestå av flera kortare perioder på företagets olika centrala avdelningar. I takt med att antalet traineeprogram ökat har det även blivit mer otydligt om vad det egentligen innebär att vara trainee. För att underlätta för både företag och sökande har Civilekonomerna och TraineeGuiden.se tagit fram ett certifikat för traineeprogram som du kan läsa om här.

Vad gör en revisor?

En revisor granskar redovisningen i ett företag, en förvaltning eller organisation för att se hur ledningen styr verksamheten. Revisorn kontrollerar också att redovisningen sker enligt de lagar och regler som gäller. Som revisor kan man specialisera sig inom olika områden, som skattelagstiftning eller internationell redovisning.

Läs mer här om hur du blir godkänd respektive auktoriserad revisor

 

Vad gör en redovisningsekonom?

En redovisningsekonom arbetar bland annat med analyser av bokslut i ett företag, en förvaltning eller organisation för att hitta förklaringar till resultatet. En del redovisningsekonomer arbetar med att utveckla modeller för hur redovisningen ska gå till och många deltar också i budgetarbetet.

 

Vad gör en nationalekonom?

Nationalekonomer arbetar med ekonomisk analys inom både privat och offentlig sektor. De som har tagit en examen i nationalekonomi de senaste åren jobbar idag till exempel inom bank och finans, myndigheter, utredningsinstitut, internationella och ideella organisationer, större företag, universitet/högskolor eller på Regeringskansliet/departement. Vanligaste tjänsterna som nationalekonomer jobbar med är: analytiker, utredare, rådgivare (inom bland annat finans och fonder), utvecklingsarbete av olika slag och företags myndighetsledning.

Vad gör en marknadsförare?

Som marknadsförare kommunicerar man fördelarna med en idé, vara eller tjänst i syfte att skapa intresse och sälja. Arbetet som marknadsförare innebär många kontakter med människor och förutsätter god kommunikationsförmåga.

Många marknadsförare arbetar på informations- eller marknadsavdelningar på företag, myndigheter, kommuner och organisationer. Ofta arbetar man i projekt där en kampanj för en vara eller tjänst har en budget och tidsramar som ska hållas. Marknadsförare med grafisk utbildning kan till exempel arbeta på ett tryckeri, en reklambyrå eller som ansvarig för trycksaker eller andra media på ett företag eller en organisation. På reklambyråer arbetar många som copywriters som skriver texter och som formgivare av bild och text eller av en produkt.

Vad gör en logistiker?

Logistiker finns i alla typer av organisationer och branscher, men kanske främst i tillverknings, tjänste- och transportföretag. Som logistiker kan man även arbeta i IT-branschen och i offentliga sektorn.

Du hittar logistiker på alla nivåer, vilket betyder att man kan ha såväl operativa som strategiska arbetsuppgifter.

Logistik bygger på optimering och effektivisering av verksamheten. Logistiken får en allt större betydelse i företag och organisationer och logistikchefen sitter ofta i företagets ledningsgrupp.

Vad gör en inköpare?

Inköpare arbetar med att säkra försörjningen av varor och tjänster från leverantörer. Inom offentlig sektor kallas inköpare ofta för upphandlare. Inköpare och upphandlare ansvarar för valet av leverantör och har både kontakt med befintliga leverantörer och söker nya leverantörer. Både befintliga och nya leverantörer utvärderas. Leverantörerna bedöms utifrån kraven på kvalitet, pris och leveransprecision.

Vad gör en företagsekonom?

Företagsekonomer finns inom alla branscher på arbetsmarknaden och är utbildade att förstå och analysera komplexa ekonomiska sammanhang. De fattar beslut och tänker affärsmässigt och långsiktigt. Vanligaste tjänsterna som företagsekonomer jobbar som är till exempel: affärsutvecklare, banktjänsteman, controller, ekonomichef, marknadsförare, projektledare, redovisare, revisor, företagsrådgivare, försäljare, inköpare, privatrådgivare och produktchef.

 

Vad gör en controller?

En controller analyserar information om det ekonomiska resultatet, gör prognoser och ser till att ledningen får den ekonomiska information som behövs för att driva verksamheten. Controllern fungerar också som rådgivare. Som controller kan man ha olika inriktning, till exempel vara affärsinriktad eller inriktad på redovisning och arbeta med bokslut.

Vad gör en banktjänsteman?

Inom bankvärlden finns många olika slags arbeten, såsom rådgivare, bankjurister, fondmäklare och analytiker. 
Som banktjänsteman har man ofta ett utåtriktat arbete med mycket kontakt med kunder.  In- och utlåning, köp och försäljning av värdepapper, utlandsbetalningar och krediter är exempel på sådant en banktjänsteman arbetar med. Den höga IT-nivån inom bankerna gör också att branschen anställer många med goda IT kunskaper.

Måste jag söka sommarjobb som ekonom?

Nej, arbetsgivare efterfrågar arbetslivserfarenhet och då spelar det inte så stor roll vad du har gjort. Att ha haft ”mindre ansvarsfyllda” arbeten är också av vikt och det gäller att visa i din ansökan vad du lärt dig. Det är en klok idé att passa på att prova olika branscher under somrarna för att se vad du är mest intresserad av.

Hur blir jag revisor?

För att bli auktoriserad revisor krävs att du genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt åtta år samt därefter avlagt ett prov.

Den teoretiska utbildningen görs på universitet eller högskola och ska pågå under minst tre år och innebära att du har minst en kandidatexamen. Den praktiska utbildningen sker under handledning av en auktoriserad eller godkänd revisor och även den ska pågå under minst tre år. Vanligtvis arbetar du som revisorsassistent på en revisionsbyrå. De återstående två åren får fördelas på såväl teoretisk som praktisk utbildning. Du kan således studera upp till fem år på universitet eller högskola och göra återstående tre år som praktisk utbildning, eller vice versa. Det går självfallet även studera i fyra år och göra praktisk utbildning i fyra år.

En auktoriserad revisor har rätt att göra lagstadgad revision och titeln är skyddad. Du kan vara eller bli revisor utan att uppfylla ovannämnda krav men du kan inte använda titeln auktoriserad revisor, till exempel kan du vara lekmannarevisor, skatterevisor eller internrevisor. Du kan även bli redovisningskonsult och arbeta med redovisning och bokföring. Dock är det så att RN:s arbetsuppgifter endast berör auktoriserade revisorer vilket gör att vi inte kan hjälpa dig med information utöver det som rör utbildningskraven för auktoriserad revisor. RN har heller ingen information om arbetsmarknaden för auktoriserade revisorer.

Läs mer på www.rn.se och www.far.se .

Hur blir jag godkänd revisor eller auktoriserad revisor?

För att bli godkänd revisor krävs en ekonomie kandidatexamen, tre års kvalificerad praktik och revisorsexamen. Auktoriserade revisorer har en fyraårig akademisk utbildning, minst fem års kvalificerad praktik och revisorsexamen Läs mer på Revisorsnämnden och FAR samt Hur blir jag revisor?

Välja fackförbund

Varför skulle jag som är individualist och klarar mig på egen hand gå med i Civilekonomerna?

Arbetsrätten är en komplicerad lagstiftning som är svår att ha koll på om man inte arbetar med den varje dag. Våra ombudsmän är specificerade på ekonomers arbetsvillkor och arbetsrätt och är betydligt billigare än en jurist som du anlitar privat. Inkomstförsäkringen kostar också mer att teckna privat än vad hela medlemsavgiften till Civilekonomerna kostar.

Vad gör Civilekonomerna?

Civilekonomerna är ett fackförbund och en intresseorganisation för ekonomer, civilekonomer och ekonomstudenter. Vi har 44 000 medlemmar som vi ger service för en tryggare och mer framgångsrik karriär.

  • För din trygghet: inkomstförsäkring, lönerådgivning, arbetsrättsliga förhandlingar och försäkringar
  • För din karriär: seminarier, nätverk och mentorskapsprogram speciellt anpassade för ekonomer. 10 gånger per år får du karriärmagasinet Civilekonomen. Vi hjälper också till när du söker nytt jobb.
Vad är ett kollektivavtal?

Kollektivavtal är en samling avtal som reglerar förhållanden inom en viss bransch. Kollektivavtalet reglerar arbetstagarnas och arbetsgivarnas rättigheter och skyldigheter på arbetsplatsen och innehåller bl. a. avtal om allmänna anställningsvillkor, löneavtal, avtal om tjänstepension och omställningsavtal. Ett kollektivavtal är ett avtal som tecknas mellan en arbetstagarorganisation (t. ex. Civilekonomerna, Sveriges Ingenjörer eller Unionen) och en arbetsgivarorganisation (t. ex. Svensk Handel, Teknikföretagen, Almega eller Sveriges kommuner och landsting). En arbetsgivare omfattas av ett kollektivavtal antingen genom att vara medlemmar i ett arbetsgivarförbund, eller genom att teckna avtal direkt med en arbetstagarorganisation (hängavtal).

Vad är den största skillnaden mellan Civilekonomerna, Jusek och Finansförbundet?

Sverige har tre centralorganisationer där fackförbund är medlemmar. Civilekonomerna och Jusek, vars medlemmar är akademiker, är medlemmar i Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation medan Finansförbundet är med i TCO, Tjänstemännens centralorganisation.

Civilekonomerna är det enda förbund där bara civilekonomer och ekonomstudenter får bli medlemmar. Juseks medlemmar är jurister, ekonomer, systemvetare personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare. Finansförbundets medlemmar arbetar inom bank- och finansområdet.

Medlemskapet i ett Saco-förbund bygger på att alla har en viss utbildning. Sen spelar det ingen roll var man arbetar. Är du ekonom och medlem i Civilekonomerna kan du arbeta på ett privat företag, i en kommun eller inom staten.  TCO-förbundens organisationsprincip bygger istället på att man arbetar på samma arbetsplats eller inom samma område. Detta betyder att du inte behöver byta förbund om du är med i Civilekonomerna bara för att du byter bransch. Är man med i ett TCO-förbund fungerar det inte lika enkelt.

Är Civilekonomerna för individuell lönesättning?

Ja, Civilekonomerna vill att lönen ska sättas utifrån individen (kompetens och prestation). De flesta medlemmar förhandlar sin lön själv och många tar hjälp av lönestatistiken eller kontaktar vår medlemsjour för coachning innan lönesamtalet.

Medlemskap och förmåner

Varför har jag fått erbjudande om uppgradering?

Du som har angett att du ska ha tagit examen har fått ett erbjudande om att uppgradera ditt studentmedlemskap till ordinarie medlemskap. Du har antingen angett ditt förväntade examensdatum när du blev medlem eller vid annat tillfälle du varit i kontakt med oss.

Vad kostar det att vara studentmedlem?

Studentmedlemskapet är gratis och du kan vara studerandemedlem i Civilekonomerna i högst sex år. Som studentmedlem får du bland annat karriärmagasinet Civilekonomen (10 ggr/år), karriärsupport, arbetsmarknadsrapporter och hjälp med cv-granskning.

Vad kostar det att vara nyexad medlem och hur länge är jag det?

Som nyexad har du rabatt på melemsavgiften och betalar 199 kr/månad inkl.110 kronor till a-kassan. Du räknas som nyexad det år då du blir klar med studierna och hela nästa kalenderår.

Vad kostar det att vara medlem?

Som ordinarie medlem betalar du 391 kr/mån inkl.110 kr för a-kassan. Studentmedleskapet är kostnadsfritt (max sex år) och som nyexad har du rabatt på melemsavgiften och betalar 199 kr/månad inkl.110 kronor för a-kassan. Du räknas som nyexad det år då du blir klar med studierna och hela nästa kalenderår.

På vilket sätt kan Civilekonomerna hjälpa mig som egenföretagare?

Vi har en ombudsman som är specialiserad på juridiken och regelverken runt eget företagande. Vi erbjuder seminarier och olika försäkringsalternativ för egenföretagare. Kontakta gärna vår medlemsjour för rådgivning och läs mer här.

Kan jag vara med i flera fackförbund samtidigt?

Det finns inget som hindrar att du är studentmedlem i flera fackförbund. Även när du börjar arbeta så går det att vara med i flera fackförbund, däremot kan du endast få ut ersättning från a-kassa och inkomstförsäkring från ett förbund.

Kan jag vara med i Civilekonomerna även om jag ska arbeta i utlandet?

Ja, det finns olika hjälp att få beroende på vilket land du arbetar i. Se, Civilekonomernas information för att arbeta utomlands eller hör av dig till vår medlemsjour för råd. 

Kan jag vända mig till er för att få juridisk hjälp och rådgivning?

Som studentmedlem kan du få hjälp med frågor som rör till exempel ditt sommarjobb eller första jobb. Som medlem får du kvalificerad juridisk hjälp och rådgivning i alla frågor som rör din karriär.

Kan jag som chef bli medlem?

Över 30 % av civilekonomernas medlemmar är chefer. Vi har förmåner speciellt anpassade till dig som är chef och som vill utvecklas i din roll. Läs mer på våra chefssidor.

Kan Civilekonomerna hjälpa mig när jag söker ett nytt jobb?

Vi kan hjälpa till med CV-coachning och ge dig tips inför intervjun. Det finns möjlighet att prenumerera på ett jobbmail som du anmäler dig till här (i samarbete med CareerBuilder).  Vi har en gedigen kompetens om arbetsmarknaden för ekonomer och hjälper dig gärna med karriärrådgivning. På den här jobbsidan har vi samlat lite tips för dig som söker nytt jobb.

Hur gör jag för att få mitt CV granskat?

Vi erbjuder yrkesverksamma medlemmar och studentmedlemmar möjlighet att få sitt CV och personliga brev granskat. Du anmäler dig här genom att logga in med ditt personnummer och ditt lösenord (som står på tidningen).

 

Är mitt studentmedlemskap bindande?

Nej, du förbinder dig inte att betala något. När du når ditt förväntade examensdatum kommer du automatiskt att bli medlem när du betalar den faktura som kommer att skickas till dig. Du kan givetvis tacka nej till erbjudandet om uppgradering. 

Studier i utlandet

Var kan jag hitta information om att arbeta utomlands?

 Om att arbeta utomlands kan du läsa mer om här

Kan jag läsa en ekonomutbildning utomlands men jobba i Sverige i framtiden?

Ja, men var noga med att kontrollera att utbildningen är godkänd om du väljer att läser en hel utbildning utanför Norden. Kontakta Universitetskanslersämbetet och CSN innan du bestämmer dig. Det är också bra att spara alla kursbeskrivningar och litteraturlistor, så att du, för arbetsgivare och myndigheter, kan visa vad som ingått i kurserna du läst.

 

Kan jag läsa delar av min svenska utbildning utomlands?

Ja absolut. Många ekonomstudenter (40 % ) väljer att läsa en eller flera terminer utomlands. Du kan antingen delta i ett utbytesprogram som anordnas av din högskola eller ditt universitet. Fördelen med detta är att du oftast får tillgodoräkna dig studierna i din svenska utbildning. Du behöver som regel inte heller betala undervisningsavgifter i de länder som har sådana. Vart du kan åka beror på vilka samarbeten lärosätena har runt om i världen.

Du kan också ordna utbytet på egen hand och själv söka till ett utländskt lärosäte. Väljer du det alternativet måste du noggrant undersöka om du får tillgodoräkna dig de utländska poängen i din svenska examen. Att undersöka om du är berättigad till studiemedel för dina utlandsstudier är också viktigt attundersöka innan du reser iväg.

Hur översätter jag min examen till engelska?

Varje lärosäte bestämmer vilken översättning som ska gälla. Bästa sättet är att rådfråga din egen institution eller examensenheten på ditt lärosäte om hur just din examen ska översättas.

Generellt används följande översättningar:

  • Ekonomie kandidatexamen - Degree of Bachelor of Science in Business Administration and Economics
  • Civilekonomexamen - Degree of Master of Science in Business and Economics
  • Ekonomie magisterexamen - Degree of Master of Science in Business Administration and Economics (One Year) 
  • Ekonomie masterexamen - Degree of Master of Science in Business Administration and Economics (Two Years)

Hitta jobben

Var hittar jag tjänsterna som inte utannonseras?

Ett relativt nytt fenomen är ”de dolda jobben” som syftar på de tjänster som aldrig utlyses utan tillsäts genom kontaktnätverk. Ett handfull organisationer jobbar därför med att tipsa om utlysta tjänster som annars inte hade blivit kända utanför rekryterarens kontaktnätverk. Exempel på dessa organisationer är: Give It Forward, Dolda Jobb, Osynliga jobb. Ett annat tips att vara uppdaterad i media där det ibland dyker upp företag som tagit emot stora ordrar eller ska nyanställa, ta därefter kontakt med företaget.

Var hittar jag lediga jobb?

Traditionellt sett har tjänster funnits utlysta på Arbetsförmedlingen eller på rekryterings-/bemanningsföretagens hemsida. Här kan du fortfarande hitta jobb. Du kan också anmäla dig till vårt jobbmail med aktuella ekonomjobb över hela Sverige. Anmäl dig och välj dina inställningar här (i samarbete med CareerBuilder). Det blir också vanligare att använda sociala medier och sitt kontaktnätverk för att få information om lediga tjänster. Lägg upp ditt CV på LinkedIn och börja följ olika rekryteringsföretag.

Vad ska jag tänka på innan jag skriver på ett anställningsavtal?

Du kan med fördel ta med anställningsavtalet hem och se till att du läser igenom det ordentligt. Läs alla ord i anställningsavtalet innan du skriver på. Är det något du är osäker på kan vår medlemsjour hjälpa dig att granska avtalet, vilket är en tjänst som ingår såväl som studentmedlem som medlem.

Tillsätts många jobb genom kontakter?

Ja, det stämmer. SCBs statistik visar att fyra av fem personer får jobb genom kontakter. Studenter skapar sig ofta kontakter genom praktikarbete, sommararbete eller genom att göra sitt examensarbete ute på ett företag. Ett tips är att ta kontakt med ett antal företag som du är intresserad av och bygg upp en relation, att gödsla ut din ansökan är tidsödande och för det mesta lönlöst.

 

Kan jag söka jobb på annat sätt än det traditionella CV:t?

Ja, det blir allt vanligare att spela in kortare ”säljfilmer” om sig själv vilket kan vara en bra idé för dig som är lagd åt det kreativa hållet. Vad som kan vara bra om man väljer att göra detta är att länka till ett elektroniskt CV så att läsaren kan få mer information om dig.

Hur ser möjligheterna ut att få jobb efter avslutad examen?

De allra flesta civilekonomer får jobb kort tid efter avslutade studier. Utsikterna för att få jobb direkt efter examen har för civilekonomer varit goda i såväl hög- som lågkonjunktur. Av dem som gick ut 2013 hade hela 51 procent fått ett arbete redan innan de avslutade utbildningen och 88 procent hade ett jobb inom sex månader efter examen. Konjunkturen styr samtidigt utbudet av jobb och i högkonjunktur är konkurrensen mindre. Få hittar sitt drömjobb direkt, men det första jobbet är viktigt för den framtida utvecklingen. Oavsett arbetsmarknadsläget är det lättare att få ett jobb om man redan under studierna skaffat erfarenhet av arbetslivet. Läs mer i Tre år efter examen 2017.

Hur kan jag sticka ut bland massan av ekonomer som varje år examineras?

Varje år utexamineras ungefär 7000 ekonomer så det gäller att sticka ut på något sätt. Arbetsgivare söker personer som är engagerade, allmänbildade, genuint intresserade av sitt område och som vill lära sig nya saker. Därför är det viktigt att under studietiden:

  • Ta vara på de möjligheter till nätverkande du får genom studiebesök, arbetsmarknadsdagar, företagspresentationer, gästföreläsningar och andra aktiviteter på lärosätet.
  • Engagera sig i kårarbete, studentföreningar, fackförbund eller andra organisationer.
  • Satsa på språkstudier och också ta chansen att studera en termin eller ett år utomlands. Kunskaper i språk och erfarenhet från andra kulturer är meriterande.

 

Hur kan jag hitta jobb genom sociala medier?

Det blir allt vanligare att använda sociala medier för att både hitta och söka jobb. På twitter finns flera användbara hashtags som används av rekryterare, därbland: #nyttjobb. Facebook och LinkedIn är också användbara nätverk där du kan hitta information om lediga tjänster.

Borde jag ha en LinkedIn-profil?

Att vara närvarande på LinkedIn kan vara ett bra komplement till andra sökvägar när du söker jobb. Många rekryterare använder LinkedIn för att hitta kandidater och det kan vara bra för dig att se vilka kontakter du har och vilka som är dina kontakters kontakter. Din LinkedIn-profil ska vara mer än ett online-cv där du radar upp dina erfarenheter. Din profil lyfts istället om du visar dina faktiska kompetenser, mål och prestationer. Tänk också på att LinkedIn syftar till att skapa långsiktiga relationer, ingen ”quick-fix-lösning” till ett jobb.

Jobbet är ditt

Vad ska jag tänka på innan jag skriver på ett anställningsavtal?

Du kan med fördel ta med anställningsavtalet hem och se till att du läser igenom det ordentligt. Läs alla ord i anställningsavtalet innan du skriver på. Är det något du är osäker på kan vår medlemsjour hjälpa dig att granska avtalet, vilket är en tjänst som ingår såväl som studentmedlem som medlem.

Vad är en konkurrensklausul?

En konkurrensklausul är ett villkor i ditt anställningsavtal som gör att du inte får arbeta hos konkurrenter till arbetsgivaren under viss tid efter att anställningen upphört. Det kan vara sex månader och ibland upp till två år. Många gånger får du inte kunskaper om företagets viktigaste hemligheter och då är konkurrensklausulen mest ett sätt hindra dig göra karriär och byta jobb. För att en konkurrensklausul skall anses rimlig krävs bland annat att din förra arbetsgivare betalar ersättning under tiden du inte är fri. Civilekonomerna råder dig att undvika att skriva på konkurrensklausuler. Kontakta vår medlemsjour för rådgivning.

 

Jag har fått två jobberbjudanden, hur ska jag göra?

Först och främst, grattis! Att ha två jobberbjudande är ett lyxproblem, men väl så knivigt beslut. Hur du ska tänka är högst personligt, kontakta gärna Civilekonomernas medlemsjour för rådgivning. Tänk dock på att ärlighet varar längst, förklara för respektive arbetsgivare din situation, kanske kan de hjälpa dig.

 

Framtidsutsikter

Hur ser framtidsutsikterna ut för nyexade ekonomer år 2018?

Sammantaget är bedömningen på fem års sikt att arbetsmarknaden för nyexade ekonomer är i fortsatt balans. Det råder dock liten konkurrens bland de ekonomer som vill arbeta inom redovisning på fem års sikt. Fram till 2015 ökade antalet nyexade ekonomer. Under de kommande åren beräknas antalet nyexade ekonomer minska på grund av minskade årskullar.

Efterfrågan kommer att vara mycket hög på redovisningsekonomer organisation/ managementekonomer även om fem år. För ekonomer inom finansiering, marknadsföring och nationalekonomi kommer arbetsmarknaden i stort sett vara i balans. 

Hur ser framtidsutsikterna ut för erfarna ekonomer år 2018?

Arbetsmarknaden för erfarna ekonomer bedöms om fem år präglas av liten konkurrens om jobben. Arbetsgivarna spår att efterfrågan på erfarna ekonomer kommer att öka de närmaste åren. Kraven på specialistkompetens och erfarenhet kommer sannolikt att öka framöver, vilket innebär ett särskilt gynnsamt läge för mer erfarna ekonomer.  

Hur ser framtidsutsikterna ut för ekonomer generellt?

Ekonomer finns inom arbetsmarknadens alla sektorer, branscher och arbetsområden och efterfrågan varierar inom dessa. Omkring 80 procent av ekonomerna arbetar inom den privata sektorn. Många nya jobb skapas inom den växande tjänstenäringen såsom företagstjänster, handel, organisation och konsultverksamhet, vilket är branscher där många ekonomer jobbar. Inom den offentliga sektorn väntas också ett fortsatt ökat behov av ekonomer framöver i takt med att pensionsavgångarna ökar.

Den privata sektorn är mer dominerande i storstadsregionerna medan en större andel ekonomer i småstadsregioner arbetar inom den offentliga sektorn. Omkring 40 procent av landets ekonomer arbetar i Stockholmsregionen. Det är också där andelen chefer är störst och ekonomerna har de högsta lönerna. 

Hur ser arbetsmarknaden ut för ekonomer?

Arbetsmarknaden för ekonomer kännetecknas av relativt små skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett har konjunkturväxlingar inte medfört några större förändringar för ekonomers arbetsmarknad. Tillgången på jobb har varit goda såväl i hög- som lågkonjunktur. Olika branscher påverkas dock olika av konjunkturväxlingar. Arbetsområdet redovisning och revisionsbranschen är mindre konjunkturkänsliga, liksom IT-ekonomi medan marknadsförings- och finansbranschen påverkas mer och snabbare än konjunkturväxlingar.

Effekten av den senaste djupa ekonomiska nedgången år 2008-2009 resulterade inte i någon markant arbetslöshet bland ekonomer. Nyutexaminerade ekonomer fick även under dessa och de följande åren snabbt jobb. Detta trots det ökade antalet nyutexaminerade ekonomer under tidsperioden.