De tio vanligaste frågorna

Här har vi samlat de vanligaste frågorna förbundet får från blivande ekonomstudenter och från studenter som läser ekonomi.

1. Vem får kalla sig civilekonom?

Titeln civilekonom är oskyddad och det innebär att vem som helst kan kalla sig civilekonom. Däremot är praxis på arbetsmarknaden att den som uppfyller Civilekonomernas medlemsvillkor kan kalla sig civilekonom.

För att bli ordinarie medlem i Civilekonomerna krävs en utbildning i ekonomi lägst motsvarande en kandidatexamen på 180 högskolepoäng. Minst 90 högskolepoäng ska vara i ett ekonomiskt ämne och du ska ha skrivit en kandidatuppsats i ditt huvudämne. Exempel på ekonomiska ämnen är:

  • Företagsekonomi
  • Nationalekonomi
  • Industriell ekonomi
  • Ekonomisk historia
  • Ekonomisk geografi
  • Handelsrätt
  • Logistik
  • Service management
  • Turismvetenskap

Utöver de här exemplen finns flera andra ämnen. Kontakta oss gärna om du undrar över något.

2. Vilket lärosäte är bäst?

Att ge ett svar på vilket lärosäte med ekonomutbildning i Sverige som är bäst är omöjligt. Generellt kan man säga att större och äldre universitet/högskolor oftast har fler professorer och mer forskning.

Det kan innebära att lärosätet har ett större utbud av kurser och inriktningar på såväl grund- som avancerad nivå. De mindre lärosätena brukar å andra sidan ha bra kontakt med det lokala näringslivet och storleken underlättar ibland kontakten mellan studenter och lärare.

Universitetskanslersämbetet gör utvärderingar på akademiska utbildningar. Den senaste utvärderingen från år 2011 slog hål på myten att större och äldre lärosäten skulle vara ”bättre” än mindre lärosäten. Civilekonomerna råder dig därför att utgå från vilken utbildning du önskar, alltså vilken skola som ger det program med den inriktningen du är intresserad av.

Det är även viktigt att du utgår från vad mer du önskar av dina studieår. Vissa lärosäten har mer studiesociala aktiviteter än andra. Det är också klokt att ta reda på vilka möjligheter du har att åka utomlands som utbytesstudent om du är intresserad av det. Läs mer om studentlivet här.

3. Vilken utbildning är bäst?

Vilken utbildning som är bäst för dig är svårt att svara på. Däremot kan vi reda ut hur det fungerar med utbildning på olika nivåer.

Kandidatprogrammet i ekonomi är 180 högskolepoäng, vilket är tre års heltidsstudier. Om du läser tre år får du en kandidatexamen, denna kan inriktas mot antingen företagsekonomi eller nationalekonomi. En kandidatexamen är en grundexamen, det vill säga den lägsta examensnivån inom akademin. Vill du läsa ytterligare så finns möjligheten att läsa till en magister- eller en masterexamen. Det är påbyggnadsutbildningar som är ett eller två år. En magister- eller masterutbildning är till skillnad från kandidatutbildningen på avancerad nivå.

Struktur:

  • 3 år - Kandidatexamen 180 hp
  • 4 år - Civilekonomexamen 240 hp
  • 3 + 1 år - Magisterexamen 240 hp (Kandidatprogram 3 år + magisterprogram 1 år)
  • 3 + 2 år - Masterexamen 300 hp (Kandidatprogram 3 år + masterprogram 2 år)

4. Vilka inriktningar är vanligast?

Vi har tillsammans med högskolor och universitet under många år gjort rapporten Första stegen i karriären - Ekonomer tre år efter examen för att ta reda på vad de som tog en examen för tre år sedan gör idag. Rapporten tar bland annat upp vilken inriktning som är vanligast, hur de fick sitt första jobb och hur snabbt de fick jobb, var i landet de började arbeta och hur löne- och karriärutvecklingen har varit. Se ett urval av det bästa från rapporten

De vanligaste inriktningarna bland civilekonomer som tog examen år 2013 var:

  • Inom fördjupningen företagsekonomi: redovisning 33 %, marknadsföring 17 %, organisation/management 15 % och finansiering/finansiell ekonomi 14 %.
  • Inom fördjupningen nationalekonomi: finansiell ekonomi 28 %, makroekonomi 27 %, sammhällsekonomisk analys 14 %, internationell ekonomi 10 % och mikroekonomi 10%.

5. Vilken lön kan jag förvänta mig på mitt första arbete efter examen?

Civilekonomernas rekommenderade ingångslön för år 2018 är 29 000 kronor. Det finns många faktorer som påverkar din lön, som yrkesområde och bransch, arbetsuppgifter, geografisk placering, din tidigare yrkeserfarenhet och annan kompetens. Den rekommenderade ingångslönen är baserad på vår lönestatistik.

6. Vad efterfrågar arbetsgivare?

Svaret får du enklast om du hör av dig till några av de arbetsgivare du är intresserad av eller något företag i den branschen du kan tänka dig att börja jobba. Det många generellt tycker är viktigt är att du har avslutat din utbildning och tagit ut en examen.

Något som också efterfrågas när arbetsgivare söker nyexade civilekonomer är att du har bred erfarenhet, det vill säga erfarenhet både av studier, arbete och gärna andra kompetenser. Många arbetsgivare ser det som en fördel att du har läst andra ämnen än ekonomi, exempelvis beteendevetenskap, att du är språkkunnig och kan Excel, affärs- och redovisningssystem. Frivilligt engagemang i exempelvis föreningar är också en merit. 

Du kan också läsa jobbannonser och se vad som efterfrågas när det gäller ekonomyrken, till exempel på Workey eller Arbetsförmedlingen. Utbildning.se gör årligen undersökningar för att ta reda på vilka kompetenser hos ekonomer som är mest efterfrågade i jobbannonser. Här finns information om top 100 från 2015 och top 20 från 2016.

7. Var jobbar ekonomer?

Ekonomer har en bred utbildning med affärstänkande och problemlösning i centrum. Ekonomer har stora möjligheter att välja mellan yrken och kan arbeta i det privata näringslivet, stat, kommuner och landsting men också inom intresseorganisationer. En del väljer också att driva egna företag.

Det finns idag omkring 94 300 etablerade ekonomer på arbetsmarknaden. Ungefär 80 procent arbetar inom den privata sektorn.

Mer än var tredje civilekonom är verksam inom tillverkningsindustrin och parti- och detaljhandel. Banker, revisionsbyråer, försäkringsbolag och finansföretag är andra stora arbetsgivare.

Omkring 20 procent arbetar inom stat och kommun och många av dem inom skatteförvaltningen, de statliga affärsverken och kommunala bolag. Nationalekonomer, som är specialiserade på samhällsekonomi, jobbar bland annat inom offentlig sektor och bank- finansbranschen. Många är också anställda i stora industri- och tjänsteföretag.

8. Hur ser framtidsutsikterna ut för ekonomer?

Ekonomer finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden. Historiskt har civilekonomer/ekonomer haft en relativt låg arbetslöshet i både hög- och lågkonjunktur men olika ekonomyrken påverkas olika mycket. Finansbranschen är exempelvis mer konjunkturkänslig, vilket innebär att det finns fler jobb i högkonjunktur än i lågkonjunktur. Arbetsmarknaden för redovisare, som är vanligaste yrket bland ekonomer, är däremot stabil med efterfrågan i både låg- och högkonjunktur. 

Den privata sektorn, där de flesta ekonomer arbetar, är den sektor som växer mest. Många nya jobb finns inom handels- och konsultbranschen, inom tjänsteföretagen och IT/telekombranschen.

Historiskt har det varit stor efterfrågan på redovisningsekonomer, controllers och organisationsutvecklare. Konkurrensen har varit större bland marknadsförare, ekonomiassistenter och ekonomihandläggare. 
Inom offentlig sektor kommer många att gå i pension de kommande åren, vilket öppnar upp för fler jobbtillfällen för civilekonomer. Nyexaminerade med inriktning mot redovisning, IT-ekonomer och chefer väntas vara mest efterfrågade. 

Digitaliseringen kommer att påverka hela arbetsmarknaden men vissa yrken i betydligt högre grad än andra.

9. Hur ser utbildningen ut?

Generellt sett är ekonomutbildningar mer teoretiska än praktiska. Idag finns det många lärosäten i Sverige som erbjuder ekonomutbildningar, både på grundläggande och avancerad nivå och innehållet varierar. Vissa lärosäten har valt att inrikta sig mot att erbjuda mer internationella inriktningar i utbildningen medan andra har andra typer av specialinriktningar. Vid en del lärosäten erbjuds studenterna praktik inom ramen för utbildningen medan andra inte gör det.

10. Kan jag läsa en del av utbildningen utomlands?

Ja absolut. En tredjedel av ekonomstudenterna väljer att läsa en eller flera terminer utomlands. Du kan antingen delta i ett utbytesprogram som din högskola eller ditt universitet ordnar eller söka på egen hand. Fördelen med att åka genom ditt svenska lärosäte är att du oftast får tillgodoräkna dig studierna i din svenska utbildning.

Du behöver som regel inte heller betala undervisningsavgifter i de länder som har sådana. Väljer du att söka på egen hand måste du ta reda på om du får tillgodoräkna dig de utländska poängen i din svenska examen och du behöver också undersöka om du får studiemedel för dina utlandsstudier. Läs mer om utlandsstudier på studera.nu, Universitets- och Högskolerådets sida.

Har du fler frågor? Skicka ett mejl med det du undrar över till kontakt@civilekonomerna.se.