Den framtida revisionen

Revision är en viktig samhällsfunktion där revisorer skapar nytta och bidrar till samhällsutvecklingen. När rollen förändras är det viktigt att också utbildningen anpassas.

Den 1 juli gick de nya reglerna för blivande auktorierade revisorer igenom. Syftet är att öka attraktionskraften för yrket, höja kvaliteten i utbildningen och säkra kompetensförsörjningen. Såhär säger Civilekonomernas utredare Ulrika Wallén:

”Revison är en viktig samhällsfunktion där revisorer skapar samhällsnytta och bidrar till samhällsutvecklingen. Det är av stor betydelse att göra revisorsyrket attraktivt för att personer med hög kompetens ska söka sig till branschen, vilket bidrar positivt till kompetensförsörjningen av framtida revisorer.”

Hur ser de nya kraven ut?
De nya utbildningskraven (för att få avlägga prov för att bli auktoriserad revisor) är i korthet:

  • minst en kandidatexamen med godkänt resultat
  • en teoretisk utbildning med tio specifika ämnen med godkänt resultat (de fem första ska ha studerats vid universitet eller högskola medan de resterande fem kan ha studerats vid revisionsföretag) 
  • en praktisk utbildning under minst tre år

För mer information om förändringarna besök Revisorsinspektionen.

Varför sker dessa förändringar?
Teknisk utveckling, internationella regelverk samt ett ändrat synsätt om vilken information en revisor ska granska och uttala sig om i revisionsberättelsen gör att den traditionella revisorsrollen har förändrats. När rollen förändras är det viktigt att också utbildningen följer med.

Den utbildning som tidigare krävdes för att bli auktoriserad revisor var längre och mer komplicerad än för de flesta andra kvalificerade akademikeryrken i Sverige. Det tog ofta tio år av eftergymnasial utbildning innan revisorsexamen avlades. Det finns också en risk för att revisorer blir ett framtida bristyrke vilket vill förhindras.

För att yrket ska fortsätta uppfattas som attraktivt och locka till sig studenter är det viktigt att vägen genom utbildningssystemet fram till auktorisation som revisor också upplevs som effektiv och framkomlig.

Titeln revisor och auktoriserad revisor?
Titeln revisor är inte skyddad, vilket innebär att vem som helst kan använda den. Ibland kallas dessa för ”lekmannarevisorer”.

För att bli auktoriserad revisor måste man uppfylla särskilda i revisorslagen (2001:883) uppställda krav avseende bland annat utbildning, erfarenhet och redbarhet. Revisorsinspektionen är den myndighet som prövar ansökningar om auktorisation, för register och utövar tillsyn. Auktorisationen gäller i fem år och måste därefter förnyas.

Tidigare utfärdades också titeln godkänd revisor av Revisorsnämnden men 2013 förenklades regelverket och endast auktoriserade revisorer utfärdas. Idag kan redan godkända revisorer bli beviljade fortsatt godkännande.

Vad gör en revisor?
En revisors huvudsakliga arbetsuppgift består av att granska en organisations redovisning. Det handlar om exempelvis bokföring, årsredovisning och styrelsens förvaltning.  Konkret innebär det att revisorn ser över transaktioner och processer där hen bedömer att det finns risk för väsentliga fel.

Revisorn har en mycket viktig roll och bidrar framförallt med två olika funktioner:

  1. Revisorn kan ses som länken mellan kunden och kundens intressenter. Potentiella investerare, leverantörer och banker tar del av rapporter som revisorn bestyrker. Revisionen är en vedertagen kvalitetsstämpel gentemot tredje part.
      
  2. En revisor får djup kunskap om organisationen och kan därför bli en värdefull rådgivare och ett bollplank som ofta ser utmaningar innan ledningen själv gör det.

En revisor har ofta ett mycket varierat arbete då olika kunder innebär olika typer av uppdrag. Som revisor kan man arbeta med allt från mindre ägarledda bolag till marknadsnoterade företag, kommuner och ideella föreningar. Vissa revisorer väljer att driva en egen byrå medan andra tar anställning på en revisionsbyrå. Läs gärna vår intervju med Simo Panas som arbetar som revisor på EY.