"Som chef får jag sitta på mina händer"

Bild
BIld (fr v): Lisbeth Davidsson, enhetschef familjerätten och Jessica Granquist, verksamhetschef gemensamma resurser Socialförvaltningen.
BIld (fr v): Lisbeth Davidsson, enhetschef familjerätten och Jessica Granquist, verksamhetschef gemensamma resurser Socialförvaltningen.

Tillitsbaserat ledarskap är ett nytt arbetssätt för många chefer där dialogen på alla nivåer är det viktigaste av allt. Det gäller att hejda sig själv många gånger och även hjälpa andra chefer att backa för att kunna släppa fram medarbetarna på riktigt, säger Jessica Granquist och Lisbeth Davidsson, båda chefer inom Helsingborgs stad.

”Två kontrollfreak som rapporterat varje pinne och aldrig överskridit en budget” – så väljer Jessica Granquist, verksamhetschef för gemensamma resurser på Socialförvaltningen och Lisbeth Davidsson, enhetschef på familjerätten att beskriva sig själva när vi träffas på lobbyn i ett hotell i centrala Helsingborg. 

Kontrollbehov tordes tala emot hela modellen för tillitsbaserad styrning, men de båda kan inte nog understryka att de verkligen är stora fans av den tillitsbaserade styrningen som Helsingborgs stad införde vid årsskiftet och bara ser positivt på förändringen.  

– Att jobba med förändringar handlar om förhållningssätt och kulturförflyttning. För mig som chef innebär det här arbetssättet att jag kan jobba bredare. Samtidigt har jag fortfarande ett lite för stort kontrollbehov och fått sitta på mina händer. Jag har flera gånger fått hjälp av medarbetare att sätta stopp för mig när jag blir engagerad och kommer med åsikter som skulle kunna styra dem åt mitt håll, säger Jessica Granquist och får medhåll av Lisbeth Davidsson:

– Det är väldigt lätt att gå in som chef och tycka något. Därför handlar det mycket om att hålla styr på sig själv. Däremot innebär inte tillitsbaserad styrning att man ska göra vad man vill – balansen mellan koll och kontroll är inte lätt. Som chef får man påminna varandra om att inte släppa för lite på kontrollen, men inte heller för lite, samtidigt som dialogen är det viktigaste. 

Båda tycks ha en rätt enig bild om vad det innebar att jobba med den tidigare styrmodellen styrkort. ”Top down-styrning”, svårt att skapa delaktighet och stort avstånd till såväl medarbetare som familjer är några av nackdelarna. 

– Nu blir det mycket mer kundfokus och det passar väldigt bra in på socialtjänsten. Med tillitsbaserad styrning kommer också mer ansvar för att få saker och ting gjorda, konstaterar Lisbeth Davidsson. 

Men visst tar det tid att införa ett nytt arbetssätt och mycket beror ju på arbetsgruppens erfarenhet och hur länge man jobbat ihop. De allra flesta är positiva, men sedan finns det en klick som inte ser meningsfullheten i det och som är vana att göra det man blir tillsagd. Där är det vårt ansvar som chefer att ge rätt stöd. Så det är en resa som man som medarbetare måste göra, precis som vi chefer, förklarar Jessica Granquist. 

–  Allt är ju inte heller fix färdigt, reaktionerna kanske kommer först om ett år. Det synpunkter jag hört mest är att man inte fått manual hur man ska göra, exempelvis uppföljning i verksamhetsdialog. Vi har varit vana vid blanketter och arbetsmaterial kring områden som styrfrågor och kränkande särbehandling, men nu handlar det om att varje enhet ska göra det som passar. I det har både medarbetare och chefer känt sig lite vilse.

Den tillitsbaserade styrningen genomsyrar hela organisationen, alltifrån högsta ledningen till varje enskild enhet. Tidigare träffades Jessica Granquist och Lisbeth Davidsson varje torsdag förmiddag för ledningsgruppsmöte, men nu ses de bara i den typen av konstellation uppskattningsvis fyra gånger per år för att diskutera sånt som lönerörelse, budget och policybeslut. 

Istället vill de ha självorganiserande grupper, som skapas där de behövs och både kan bestå av medarbetare och chefer. Som ledare tycker Lisbeth Davidsson det tillitsbaserade arbetssättet är ett mycket roligare sätt att jobba på. 

–  Allt hänger inte på mig, jag behöver inte göra manualer och rutiner – vi är många som delar på det. På så sätt kan jag jobba mer med utvecklingsarbete, såsom digitalisering som jag är intresserad av.

I det tillitsbaserade arbetssättet är verksamhetsdialog och verksamhetsplan två centrala begrepp. Till skillnad från när de hade styrkort, görs verksamhetsplanen numera på sektionsnivå, vilket också gör det mer verkligt för mig som medarbetare, förklarar Lisbeth Davidsson.

– Nu ägnar vi inte tid åt att formulera fina mål, utan ser istället vad som behövs göras och sedan provar vi. Det är mycket mer motiverande för både chefer och medarbetare. 

Enligt Jessica Granquist är dialogen den absolut viktigaste nyckeln för att lyckas. 

– I varje möte ska du gå in med ”vad kan jag bidra med” istället för att se sitt stuprör som sitt. Man måste se helheten och inte vara protektionistisk.  Sedan handlar det självklart om lärande, att man vill växa och är innerligt beredd på det.